Till startsidan

Behandling, terapier

Företagsfriskvård

Ergonomi

Aloe Vera-produkter

Vanliga frågor

Tips och råd

Kurser

Bokning, pris, kontakt

Om Tommy Larsson, HälsoGreppet. Utbildningar och referenser

Allmänt om det som kallas rörelseapparaten

Förr blev man vanligen skadad och sjukskriven på grund av fysiskt tunga och krävande arbeten (pga aktivitet) medan man idag oftast är sjukskriven och skadad på grund av fysiskt lätta men ensidiga och monotona arbeten (pga inaktivitet).

Besvär från rörelseapparaten är den i särklass vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. År 2001 förtidspensionerades 57 000 personer. Mellan 40 - 50 % av dessa förtidspensionerades på grund av besvär från rörelseapparaten. Av långvariga sjukfall (>60 dagars duration) utgör rörelseorganens sjukdomar hela 41 procent och cirka hälften av dessa utgörs av ryggsjukdomar.

I rörelseapparaten ingår, skelett, leder och skelettmuskler. Det som är gemensamt för dessa är att de kräver belastning för att må bra - hela livet. När vi rör på oss ökar blodcirkulationen i det område som arbetar. Blodet för med sig syre och andra näringsämnen som musklerna behöver. Blodet gör att området blir varmt och smidigt och belastningen stimulerar kroppen till påbyggnad så att den är starkare vid nästa belastningsomgång.

Tips och råd

Kropp och själ Det som har stor betydelse för vårt funktionella utrymme i vardagslivet är i första hand kondition, styrka, rörlighet och koordination. Dessa fysiska faktorer utgör också ofta grunden för hur vi mår mentalt. Kropp och själ hänger som bekant ihop, vilket innebär att även själsliga problem kan utmynna i kroppsliga symptom.

Muskler
Muskler förtvinar fort om de inte används. Redan efter en vecka av låg aktivitet hos en muskel kan man se en påtagligt minskad muskelvolym. Återhämtningen till normal muskelstyrka och uthållighet tar lång tid. Ju längre tid en muskel inte används, desto större blir förtviningen. Vid vissa skador kan det vara omöjligt att helt återställa den förtvinade muskeln och dess funktion. Belastning/fysisk träning ger en ökad styrka och hållfasthet i alla kroppens vävnader, och har positiva effekter vid rätt dosering. Muskelarbetet bör vara dynamiskt för att undvika upphov av belastningsskador. Statiskt arbete däremot ger ofta upphov till belastningsskador.

Fysisk aktivitet
Folkhälsoinstitutets rekommendation, som också godkänts av Svenska Läkarsällskapet, är att alla individer helst bör vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter varje dag. Intensiteten bör vara måttlig, till exempel en rask promenad. Goda hälsoeffekter kan man få om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten.

Målsättning med träning
Målet med fysisk träningen är att öka sin kondition, styrka, rörlighet och koordination. Därmed utvecklar man följande funktioner i kroppen:

Cirkulationssystemets kapacitet, syretransporten och maximal syreupptagningsförmåga Muskulaturens uthållighet och elasticitet Styrkan i stödjevävnad och i kroppens olika muskler Balans och koordination Kroppslig och funktionell självständighet, främst för de äldre Öka eller underhålla det funktionella utrymme

Tänk på att stretcha!
Att stretcha och motionera varje dag är minst lika viktigt som exempelvis regelbunden tandborstning. För att bli fullt återställd från muskelproblem är det viktigt att du som får massage eller muskelbehandling också gör egna stretchingövningar. Stretchingövningar bör du göra även om du inte genomfört något träningspass, till exempel på din arbetsplats eller hemma.

Syftet är att behålla musklernas rörlighet och elasticitet och att förebygga att musklerna blir spända (kontraheras). Stretchingövningar gör att blodcirkulationen kan "skölja rent" eller föra bort slaggprodukter från den ansträngda muskulaturen. Exempel på stretchingövningar och träningsprogram för olika muskelgrupper får du av HälsoGreppet.

Överbelastningsskador
Den vanligaste orsaken till motions- och idrottsskador är bristande rehabilitering av tidigare skador. Det kan också bero på för snabb och kraftig stegring av träning efter skada eller sjukdom.

Vid motions- och idrottsaktiviteter utsätts kroppens vävnader för stress som förbättrar både kondition, muskelstyrka och välbefinnande. För mycket stress av vävnaderna kan dock resultera i överbelastningsskador. Drygt hälften av alla skador som uppstår i samband med motion och idrott beror på detta. Symptomen är ofta diffusa och diagnosen är ofta baserad på undersökarens erfarenhet.

Överbelastningsskador uppstår av yttre och inre faktorer. Yttre faktorer kan till exempel vara: för tunga belastningar, för många upprepningar, för hastiga rörelser, för snabb stegring av träning, för hög intensitet, för kort vila mellan träningspassen, för ensidig träning, för oregelbunden träning, bristfällig teknik, för varmt/kallt, mörker, dålig utrustning, felaktiga regler. Inre faktorer kan exempel vara: bristande rehabilitering av tidigare skador, anatomiska felställningar, benlängdsskillnad, muskelobalans, nedsatt balans, nedsatt koordination, muskelsvaghet, nedsatt rörlighet, obalans i rörlighet, instabilitet i led, ungdom/hög ålder, över-/undervikt.

Barn och växtvärk
När barn från ca fyra - tio års ålder klagar på att de har ont i ett ben, vanligtvis i underbenen, men också i lårbenen och armarna, innebär detta att musklerna är ansträngda.

Orsaken kan vara att skelettet växer väldigt fort under något dygn, som mest cirka 2 cm. Först vid ca 18-20 års ålder är skelettet fullt färdigväxt. Musklerna hinner då inte anpassa längd och elasticitet på så kort tid. Genom att massera längs muskelfibrerna och i anslutning till muskelfästena runt lederna till exempel knä- och armbågslederna hjälper man till att töja ut muskeln och göra den mer elastisk så att den inte känns lika spänd längre.

Växtvärken kan också bero på svullna muskler. Svullnaden orsakas av vätskeansamling, som i sin tur är en följd av att musklerna har använts under dagen då barnet sprungit, klättrat m.m. Aktiva muskler alstrar mycket vätskeansamling (ödem). Så länge musklerna är i rörelse pumpas vätskan runt i cirkulationssystemet. Det är därför det inte värker när barnet är igång. Massage kan hjälpa till att komma tillrätta med det onda benet. Att massera benet, nerifrån och upp, hjälper. Då driver man ut vätskan och ödemet hävs. Massage verkar dessutom avspännande.

Barn och träning
Enligt specialistläkare vid Artrokliniken (idrottsskadeklinik) på St Görans sjukhus är allsidig träning det bästa för barn. Allsidig träning gör kroppen stark så att den orkar med mer i framtiden. Barn som fortfarande växer bör inte specialträna någon idrott och framför allt inte styrketräna innan skelettet vuxit färdigt. Ensidig träning hos barn och ungdomar kan resultera i ryggont, menisk- och korsbandsskador.

Referenser och lästips

HälsoGreppet, Tommy Larsson, Stockholm, 070-218 00 87 tommy.larsson@halsogreppet.eu www.halsogreppet.eu

Sidan uppdaterades 2010-01-20, www.tilltro.se